Politiska förslag

Det vetenskapliga studiet av lycka och välbefinnande är än så länge i sin linda, men forskningens resultat kan redan nu ge oss en grov bild av vilka faktorer som är vikiga att ta fasta på. Som vi sett finns det skäl att tro att de faktorer som orsakar psykisk ohälsa många gånger är samma faktorer som är relaterade till lägre lycka. Vi ser exempelvis ett mycket starkt negativt samband i Europa mellan andelen i olika länder som uppger depressionssymptom och andelen som uppger sig vara lyckliga i varje land. Det ter sig därför rimligt att tro att politiska åtgärder inriktade för att öka genomsnittslyckan även minskar andelen med psykiska sjukdomar och besvär. Detta mönster kan skönjas på andra områden. Exempelvis visar studier på ett mycket starkt samband mellan genomsnittlig alkoholkonsumtion i ett land och andelen alkoholister. Forskare har därav dragit slutsatsen att en generell minskning av alkoholkonsumtion kan vara mer effektiv i jämförelse med riktade åtgärder till individer med alkoholproblem1. Det finns skäl till att tro att detta ”helhetstänkande” i alla fall delvis bör anammas även för en effektiv lyckopolitik.

Nedan föreslår vi ett antal områden som är viktiga att belysa från ett samhällspolitiskt perspektiv. Det är bara ett urval av de möjliga förslag som kan tas fram med utgångspunkt från forskningen. En särskilt betoning har skett på de områden som normalt inte uppmärksammas tillräckligt mycket i samhällsdebatten. Förslagen är inte sinsemellan rangordnade.

1. Bevara och utveckla de institutioner och det samhällsklimat som gjort svenskarna lyckliga
Det finns skäl att tro att den höga lyckonivån i Sverige åtminstone delvis beror på vår höga tillit, låga korruption, välfungerade samhällsinstitutioner samt vårt relativt toleranta och individualistiska samhällsklimat. Vår låga arbetslöshet samt goda ekonomiska standard spelar sannolikt även en viss roll. Det är naturligtvis viktigt att bevara allt detta och i den mån det är förenligt med andra mål befrämja en ytterligare utveckling av dessa samhällsfaktorer.

2. Underlätta en mer flexibel tidsanvändning
Ett ökat fokus på människors tidsanvändning och aktiviteter kan ha en stor betydelse för att öka välbefinnandet i samhället. Tidigare studier tyder på att individer som ofta spenderar tid på aktiva fritidsaktiviteter är lyckligare än de som spenderar mycket tid på passiva aktiviteter. Vi ser även bland svenskarna att individer som tillbringar mycket tid tillsammans med vänner, som engagerar sig i välgörenhet samt är fysiskt aktiva i genomsnitt mår bättre än de som lägger mindre tid på dessa aktiviteter. Ett förslag är därför att politiker och andra beslutsfattare i högre utsträckning uppmärksammar människors tidsanvändning som en viktig samhällsfråga.

Enligt European Social Survey uppger 27 procent av svenskarna uppger att de är missnöjda med balansen mellan arbete och fritid och 30 procent hävdar att de sällan har tid göra saker som de tycker om. Minskad arbetstid har diskuterats från och till i den svenska politiska debatten. En arbetstidsförkortning kan vara gynnsam eftersom den frigör tid till människors som de kan spendera på mer njutningsfulla aktiviteter (exempelvis aktiva fritidsaktiviteter). Övriga konsekvenser för arbetslivet och ekonomi samt miljön måste givetvis vägas in för att göra en samlad bedömning.

3. Inför lyckobefrämjande undervisning i skolan
Ett viktig steg för att utveckla ett lyckligare samhälle är att sätta in insatser för barn och ungdomar i skolan. En grupp amerikanska forskare har utformat ”Penn Resiliency Program” som utvecklats för att användas i skolan i syfte att lära barn att bli mer optimistiska och på ett bättre sätt tackla motgångar i livet. Programmet är baserat på kognitiv beteendeterapi och har utvärderats med positiva resultat i ett flertal studier2. FRIENDS är ett annat program med liknande inriktning som också visat sig effektivt i ett antal studier3. Ännu har inget av dessa program utvärderats vetenskapligt i Sverige, men vi tror det skulle vara en god idé att testa sådana interventioner under svenska förhållanden.

Det vore en god idé att införa mer idrott i skolan. Vi ser i likhet med studier från andra länder ett samband mellan fysisk aktivitet och lycka i den svenska befolkningen. Även om den kausala riktningen på sambandet är oklart finns det skäl att tro att fysisk aktivitet kan bidra till högre välbefinnande. Ett antal studier tyder exempelvis på att fysisk aktivitet är en effektiv metod för att minska depressionssymptom4.

4. Främja sociala relationer
Goda sociala relationer är utan tvekan en av de viktigaste faktorerna för ett lyckligt liv. Enligt European Social Survey har ungefär 7 procent av befolkningen ingen nära vän de kan prata personliga saker med. Ungefär 30 procent umgås med släkt och vänner mindre än en gång i veckan. Vi ser att båda dessa grupper är olyckligare än genomsnittet. Politiker bör överväga hur vi kan skapa bättre förutsättningar för människor att bygga upp sina sociala nätverk. Det kan röra sig om mötesplatser för äldre, fritidsgårdar för ungdomar eller ett ökat stöd till föreningslivet. Olika alternativ bör övervägas.

5. Informera om lyckoforskningens resultat
Lyckoforskningens resultat kan ge värdefull information till människor kring viktiga livsbeslut. Forskningen visar att vi i allmänhet har svårt att förutse hur våra val påverkar vårt välbefinnande. Vi underskattar i regel hur snabbt vi anpassar oss till yttre förändringar samt lägger överdrivet mycket fokus vid materiella faktorer. Forskning har exempelvis visat att människor överskattar hur mycket en högre inkomst, ett varmt klimat eller en kärleksrelation påverkar välbefinnandet5 6. Ett annat exempel är pendling.

Flertalet studier pekar på att pendling till arbetet är en av de aktiviteter som människor i genomsnitt mår som sämst under7 8. I en studie fann man vidare att de som har långa pendelresor (minst en timme) till jobbet har högre inkomster och spenderar betydligt mer pengar på konsumtion än genomsnittet9. Ändå hade denna grupp endast en genomsnittlig nivå av livstillfredsställelse. Det är troligt att den negativa effekten av långa pendelresor ofta förbises när människor fattar beslut som rör arbete och ekonomi. Här kan lyckoforskningen ge information som människor kan reflektera över innan de fattar viktiga livsbeslut. Exempelvis om det är värt att ta ett jobb som ger högre inkomst men leder till längre pendelresor.

6. Inför regelbundna mätningar av befolkningens lycka
Det finns en tanke om att vi blir bra på att uppnå det vi mäter. Att mäta något gör att vi tar det på större allvar och det är genom mätningar vi kan undersöka om utvecklingen går i en positiv eller negativ riktning. Både OECD och FN överväger nu att ta in mått på lycka och välbefinnande i sina rapporter över mänsklig utveckling. Sverige bör följa den vägen och införa regelbundna mätningar av det svenska folkets lycka. Det är antagligen orealistiskt att tro att man ska kunna välja ett enda lyckomått eller utgå från ett ”lyckoindex”. Flera mått kan dock tillsammans ge en god bild av hur befolkningen mår. Det kan handla om övergripande välbefinnande, förekomsten av positiva och negativa känslor, livstillfredsställelse, men också mått på förekomsten av depression och andra psykiska sjukdomar. En regelbunden insamling av sådana data kan sedan användas för att analysera hur samhällsförändringar och politiska beslut påverkar den svenska befolkningens nivåer av lycka. Nya och mer tillförlitliga metoder för att mäta lycka utvecklas hela tiden. I takt med att mätmetoderna förfinas kommer resultaten även bli mer tillförlitliga.

Vid sidan av att direkt mäta människors lycka bör vi även mäta och undersöka de faktorer som är relaterade till lyckan. Hur spenderar människor sin tid? Hur står det till med de sociala relationerna? Hur optimistiska respektive pessimistiska är vi i befolkningen? Sådana frågor blir ytterst centrala att undersöka och följa upp eftersom dessa faktorer utgör lyckans bestämningsfaktorer.

7. Befrämja lyckan i andra länder
Lyckoforskningen visar att lyckan systematiskt är högre i rika länder i jämförelse med fattiga länder. Dessa resultat kan tyckas tämligen självklara. Men ekonomisk utveckling har utan tvekan en avtagande marginalnytta. Det finns goda skäl att tro att lyckan i ett rikt land som Sverige inte ökar nämnvärt vid stora BNP-ökningar. Mer bistånd till fattigare länder där ekonomiska resurser kan komma till större nytta kan därför vara en god idé. Självklart förutsätter detta dock att denna resursförflyttning leder till större positiva effekter för mottagarländerna än för Sverige.

8. Hjälp de grupper som är olyckligast
Trots att de flesta svenskar är förhållandevis lyckliga finns det en stor grupp, kanske upp emot en miljon, som bitvis mår dåligt och uppvisar tendenser till depressionssymptom och andra psykiska besvär. De flesta kan nog hålla med om att det borde vara av högsta prioritet från samhällets sida att hjälpa dessa människor till ett bättre liv. Vid sidan av de övriga förslag som tas upp här finns det skäl att tro att punktinsatser mot den grupp som lider av depression eller har andra psykiska besvär bör övervägas.

En ny metastudie har visat att psykoterapi är effektivt samt att kostnadseffektiva lösningar som guidad självhjälp och internetterapi i många fall är lika effektiva som samtalsterapi vid depressions- och ångestbesvär10. Det verkar därför rimligt att fler landsting följer Stockholmsläns landsting som i samarbete med Karolinska institutet erbjuder internetterapi till medborgare i Stockholms län. Att bekämpa den psykiska ohälsan kan vidare ses som en viktig jämställdhetsfråga då kvinnor är kraftigt överrepresenterade bland gruppen med depressionssymptom och psykisk ohälsa. Det är också viktigt att se till att alla människor har sina grundläggande socioekonomiska behov uppfyllda. Depression och olycka är överrepresenterat bland låginkomsttagare, sjuka och arbetslösa. I enlighet med lagen om avtagande marginalnytta verkar en utökad omfördelning av resurser till dessa grupper rimlig.

  • 1. Huppert FA. A New Approach to Reducing Disorder and Improving Well-Being. Perspectives on Psychological Science. 2009 Jan;4(1):108-111.
  • 2. Brunwasser SM, Gillham JE, Kim ES. A meta-analytic review of the Penn Resiliency Program’s effect on depressive symptoms. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 2009;77(6):1042-1054.
  • 3. In-Albon T, Schneider S. Psychotherapy of Childhood Anxiety Disorders: A Meta-Analysis. Psychother Psychosom. 2007;76(1):15-24.
  • 4. Ströhle A. Physical activity, exercise, depression and anxiety disorders. Journal of Neural Transmission. 2009 Jun 1;116(6):777-784.
  • 5. Kahneman D, Krueger A, Schkade D, Schwarz N, Stone A. Would you be happier if you were richer? A focusing illusion. SCIENCE. 2006 Jun 30;312(5782):1908-1910.
  • 6. Schkade DA, Kahneman D. Does Living in California Make People Happy? A Focusing Illusion in Judgments of Life Satisfaction. Psychological Science. 1998;9(5):340-346.
  • 7. Kahneman D, Krueger A, Schkade D, Schwarz N, Stone A. A survey method for characterizing daily life experience: The day reconstruction method. SCIENCE. 2004 Dec 3;306(5702):1776-1780.
  • 8. Krueger A, Kahneman D, Fischler C, Schkade D, Schwarz N, Stone A. Time Use and Subjective Well-Being in France and the U.S. Social Indicators Research. 2009;93(1):7-18.
  • 9. Stutzer A, Frey B. Stress that doesn't pay: The commuting paradox. SCANDINAVIAN JOURNAL OF ECONOMICS. 2008;110(2):339-366.
  • 10. Cuijpers P, Donker T, van Straten A, Li J, Andersson G. Is Guided Self-Help as Effective as Face-to-Face Psychotherapy
    for Depression and Anxiety Disorders? A Systematic Review and Meta-Analysis of Comparative Outcome Studies. Psychological Medicine. 2010;First View:1-15.